Just hemkommen från sveg. Körning med Olav innan jag pallrade mig iväg till min kära farmor. Även fast jag inte alls spenderar så mycket tid hos henne så visste hon vad jag behövde när jag kom idag, en mjölkchoklad. Himla god var den också. Sen bjöd hon på kyckling, ännu gladare blev jag då. Haha det finns ju bara mat i min hjärna, men äsch, vad gör det liksom? Ragge och Hilda springer runt på gården och busar, ser verkligen roligt ut eftersom båda får dampattacker lite då och då.

Jag verkligen längtar till den 29:e då jag ska klippa mig och färga håret. Just nu känns det liksom precis såhär:



Tovigt och trassligt, inte okej för världens hårömmaste person. Jag lider verkligen varje gång jag ska borsta igenom det, nästan så det kan komma lite tårar i ögonvrån ibland.